måndag 3 oktober 2011

Källkritik

Historia är en vetenskap byggd på texter och artefakter. Exempel: Krönikor, arkeologiska fynd, fotografier, målningar, dagböcker med mera. Även muntliga återgivelser kan ha ett stort värde, även om det naturligtvis kan vara ytterst svårt att få en första persons ögonvittnesskildring av den franska revolutionen berättad för sig…
Man försöker utläsa information av en text eller ett föremål, och sätta denna info i ett sammanhang. Detta görs genom olika typer av metoder och läsningar.
Är informationen, när vi tar del av den, korrekt? Har den förändrats? Hur och varför?
Objektivitet och subjektivitet
Objektivitet och subjektivitet, vad är vad? Går det att vara objektiv i ämnet historia? Vilka faktorer påverkar oss som individer och hur kan detta påverka vår syn på händelser runt oss nu och i det förflutna.
Tendensiösa historieskrivare
Vinnaren skriver historien brukar det heta, och detta är i stort sett sant. Men inte alltid så tydligt. Alla som skildrar något har en tanke, vilket påverkar texten, mer eller mindre omedvetet. Även en rent informativ text är tendensiös, då författaren betraktar det han eller hon skriver om ur ett eller annat perspektiv. Ganska vanliga tendenser är dessa: Ren propaganda, försköningar, kulturella och kronologiska vinklingar, sändarens perspektiv… Ni kan säkert komma på fler om ni tänker efter.
Sändare och mottagare
Vem skrev vad och varför, till vem? Sändaren, det vill säga den som skrev, är viktig i historieforskning. Även den tänkta mottagaren är av värde att hålla koll på, då texten ofta kan ha anpassats efter denne eller dessa. Alla detaljer och vinklingar är viktiga, och kan öka vår förståelse av den händelse eller process som texten berör.
Checklista för en enkel källkritisk analys
Vem har skrivit detta? Finns det en namngiven författare eller organisation?
Vad vet jag och vad kan jag ta reda på om författaren eller organisationen?
Hur aktuell är informationen, är den daterad?
Vilket är författarens eller talarens syfte? Försöker han eller hon informera eller påverka?
Är detta fakta eller någons åsikter?
Är detta en förstahandsuppgift eller har den förts vidare i flera led?
Kan vi lita på att informationen är sann?
Har jag andra källor som styrker eller motsäger dessa upplysningar?
Förtigs eller undanhålls information eller aspekter av frågan? Kan man se varför?
Några exempel:
Den berömda målningen föreställande Visby brandskattning. Vacker ja, men inte en trovärdig källa, då den innehåller flera felaktigheter. Exempelvis var kungen (Valdemar Atterdag) bara fyrtio år, inte den gamle gubbe som avbildas. På 1300-talet hade en kung aldrig haft ett sådant skägg. Till höger i bilden ser vi en jude med toppig hatt. Inga judar fanns i Visby, eller Sverige över lag för den delen, på den tiden. Kvinnan i mitten har utsläppt hår, något en gift kvinna aldrig skulle ha, det var fullkomligt otänkbart. Riddaren nedanför kungens balustrad har en hjälmtyp som inte användes under medeltiden, om ens någonsin. Vid ett av de stora karen stryker en tax. Omöjligt, då rasen avlades fram först på 1500-talet…
Dessa fakta har jag tagit från Wikipedia, och hur trovärdigt är det?
Ett annat kärt exempel:
Olle Linton(real name Olof Linton), born 1972(?), died 2008(?), was, among a number of professions, a Swedish disc jockey mainly in the ambient music genre. He was most active during the late 1990s to early 2000s, when he also co-founded a few of Stockholm's (Sweden) most characteristic clubs. Also a teacher in religion, history and philosophy, and father of two.[1]
In April 2008 Olle Linton set to repeat Aleister Crowley's feat of climbing the Himalayan K2 peak without oxygene supply. The expedition failed, and Olle Linton disappeared during the climb. He is presumed dead, and this has also been declared official by the Swedish authorities. At least two persons has claimed to be the late Linton, amazingly returned from the dead. The identities of these two remain uncertain, as is the real Olle Lintons, or his remains, whereabouts.
In researching the truth about the possible death of Olle Linton, some peculiarities arise: First, the problem of the never found body. Although pronounced dead by the authorities of Sweden, no sign or remains of Olle Lintons body was ever found, unusual in the sub-zero temperatures of the Himalayas. Second, there seem to be at least one more Olof Linton (not a common Swedish name) involved in religious studies, but born in 1898. A possible coincidence, but it still makes the true age of Olle Linton much more questionable. Could it be the same person? Unlikely.”
Direkt från Wikipedia. Sanning, eller?
Här en klassiker, en gammal sovjetisk propagandafilm. Stalin verkar ju jättetrevlig, en riktig mysfarbror, inte sant?
Här en till propagandarulle. Nazistisk denna gång. Judar jämförs med råttor. Otrevligt är det minsta man kan säga…
Listan över material som kräver en källkritisk läsning kan göras oerhört lång. Detta skall vi jobba med inte bara under etta kursmoment, utan under hela kursen. Var alltid kritiska. Inte minst mot er lärare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar